Likabehandlingsplan Sportis

Likabehandlingsplan Sportis

Vision

Sportis ska vara en verksamhet där alla barn ges lika villkor oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning (Diskrimineringslagen).

Sportis ska vara en verksamhet där barn inte blir utsatta för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling (Diskrimineringslagen och 14 a kap skollagen).

Sportis ska vara en verksamhet där barn är delaktiga i arbetet med likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling. Barnens deltagande skall anpassas utifrån ålder och mognad (förordningarna 2006:1083 och 2008:946).

Inledning

Sportis har en skyldighet att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Detta regleras sedan 1 januari 2009 i 14a kap. skollagen och i diskrimineringslagen. FN:s barnkonventions intentioner förverkligas i diskrimineringslagen och 14a kap. skollagen. Även i skolans läroplaner betonas detta arbete under rubriken ”Normer och värden”.

Sportis arbete med dessa frågor skall beskrivas i en likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling, som årligen revideras. Denna plan skall under den verksamhetsansvarige, arbetas fram av personal, barn och vårdnadshavare.

Barnens delaktighet utifrån ålder och mognad i framtagandet av planen betonas i förordningarna 2006:1083 och 2008:946. Arbetet med planen blir ett sätt att levandegöra konkret inflytande.

Personal, barn och vårdnadshavares arbete med planen skall bedrivas som en kontinuerlig process. Detta innebär att fortlöpande under året arbeta med att formulera mål, åtgärda och utvärdera arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkningar. En process där personal, barn och vårdnadshavare arbetar tillsammans blir implementering av planen. Verksamhetsansvariges ansvar är att skapa förutsättningar för en levande arbetsprocess och leda arbetet.

Begrepp och definitioner

I diskrimineringslagen och skollagen används begrepp som är viktigt att personal är förtrogna med.

Diskrimineringsgrunderna är enligt diskrimineringslagen kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. De två sista diskrimineringsgrunderna är Sportis inte skyldiga att arbeta förebyggande med och behöver därför inte inkluderas i planen.

Diskriminering är när Sportis på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra och missgynnandet har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sportis eller personalen kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.

Direkt diskriminering är när ett barn missgynnas och har direkt koppling till en diskrimineringsgrund. Ett ex. är att ett rullstolsburen barn nekas tillträde till en viss lokal pga att den inte är anpassad för funktionshinder.

Indirekt diskriminering är att alltid behandla alla lika. Ett ex. är att att alla måste delta på våra planerade aktiviteter.

Trakasserier innebär ett uppträdande där barn eller personal kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.

Kränkande behandling är ett uppträdande där barn eller personal utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker en elevs värdighet.

* Trakasserier och kränkande behandling kan vara
* Fysiska (slag, knuffar)
* Verbala (hot, svordomar, öknamn, könsord)
* Psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
* Texter och bilder (teckningar, lappar, SMS, fotografier och meddelande på webben)

Mobbning är en form av kränkande behandling som sker systematiskt och återkommande.

Främjande arbete

Främjande arbete är tillika Sportis värdegrundsarbete. Detta arbete skall vila i och verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter och konkretiseras i verksamhetens likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling.

Främjande arbete riktas till alla barn och bedrivs för att hitta och stärka de positiva faktorer som ger elever lika villkor.

Främjande arbete är en naturlig del i verksamhetens vardag.

Främjande arbete skall bedrivas målinriktat för att motverka kränkande behandling och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning.

Främjande arbetet kräver att personal ges kompetensutveckling om hur diskriminering, trakasserier och kränkande behandling uppstår och vilka faktorer som skapar en trygg och jämlik miljö.

I skolverkets rapport ”Diskriminerad, trakasserad, kränkt” 2006: 2495, fastslås att personalens medvetenhet om ett normkritiskt förhållningssätt bör vara grunden i ett aktivt arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Skolverket menar att det som ligger bakom trakasserier och diskriminering är att barn och lärare upprätthåller gränser och hierarkier i skolans verksamhetgenom att kategorisera olika företeelser som normala respektive onormala.

Personalen måste därför ges möjlighet till ökad normkritisk pedagogisk kompetens. Detta innebär att analysera sättet att bemöta barnen på utifrån ett normkritiskt perspektiv. Kunskapsnivån hos personalen kring varje specifik diskrimineringsgrund och vad kränkande behandling innebär bör ständigt aktualiseras och utbildas inom.

Detta är grundläggande förutsättningar i det främjade arbetet.

Främjande arbete skall ge barn, personal och vårdnadshavare återkommande möjligheter att reflektera kring normer, värderingar och relationer.

I värdegrundsdialog, genom samtal och diskussioner vända och vrida på argument och visa intresse och nyfikenhet för varandras åsikter borgar för mångfald, kritiskt tänkande och att vi respekterar varandras olikheter. Att i verksamheten med återkommande samtal belysa olika samhällens värderingar, seder, traditioner och könsroller ger barnen perspektiv. Detta ”kunskapen om livet”, är det viktigt att våra barn är förtrogna med, för att kunna utvecklas till aktiva demokratiska samhällsmedborgare.

En förutsättning för värdegrundsdialog i verksamheten är att personalen fortlöpande arbetar med att skapa fungerande miljöer, som kännetecknas av samhörighet och trygghet och där alla kommer till tals.